Jubeldoktor i Uppsala
Jubeldoktor i Uppsala den 1 juni.
Jag har ombetts skriva en kort biografi som skall ingå i den s k promotionsskriften. Den publiceras nedan in extenso för det fall redaktören tänker förkorta den. - Lärare har jag ju alltid varit och därför ville jag också i denna minibiografi undervisa läsaren en smula, inte bara rada upp mina stadier på livets vej.
Jag har ombetts skriva en kort biografi som skall ingå i den s k promotionsskriften. Den publiceras nedan in extenso för det fall redaktören tänker förkorta den. - Lärare har jag ju alltid varit och därför ville jag också i denna minibiografi undervisa läsaren en smula, inte bara rada upp mina stadier på livets vej.
Lars Rydbeck, Helsingkrona nation,Lunds universitet
Avhandling:Fachprosa, vermeintliche Volkssprache und Neues Testament. Zur Beurteilung der sprachlichen Niveauunterschiede im nachklassischen Griechisch.
Disputation: 3 februari 1968.
Avhandling:Fachprosa, vermeintliche Volkssprache und Neues Testament. Zur Beurteilung der sprachlichen Niveauunterschiede im nachklassischen Griechisch.
Disputation: 3 februari 1968.
Jag är född I Helsingborg den 27 juli 1934. Besökte realskola och latingymnasium vid Hal för gossar i Helsingborg 1945-1953.
Skrevs in vid Lunds universitet den 1 september 1953. Avlade filosofisk ämbetsexamen 1958 och filosofie licentiatexamen i grekiska 1963 (dagen efter det Kennedy skjutits). Min lärare Albert Wifstrand dog 1964. Detta är förklaringen till att jag kom att disputera i Uppsala. Där var nämligen Jonas Palm, en elev till Wifstrand liksom jag, professor i grekiska sedan 1962.
Efter disputationen lektor i latin och grekiska vid Finnvedsskolan i Värnamo och vid Katedralskolan i Lund. Från och med 1986 universitetslektor i bibelvetenskap, särskilt grekiska, och docent i nytestamentlig filologi och Nya testamentets grekisk-romerska omvärld, vid Lunds universitet.
Jag har publicerat mig i tidskrifter (Hermes, Glotta, New Testament Studies etc) och i festskrifter ( nytestamentlikern Lars Hartman, grecisten Cajus Fabricius och latinisterna Anders Piltz och Arne Jönsson) företrädesvis inom området efterklassisk grekiska.
Min doktorsavhandling drev tesen, att det egentligen inte finns några folkliga eller vulgära drag i Nya testamentets (NT) språk. Det som i nytestamentliga grammatikor klassificeras som folklig grekiska återfinns i samtidens icke-klassicistiska sakprosa. Dessa sakprosaförfattare (farmakologer, medicinare, matematiker, astronomer, filosofer etc) skrev ingen folkligt-vulgär grekiska. På det hela taget befinner sig alltså NT:s språk och stil på en anständig grammatisk nivå. Allt detta tal om ”folkspråk” bygger på en missuppfattning av Adolf Deissmanns papyrusforskningar. Deissmann upptäckte likheter mellan papyrernas och NT:s ordförråd. Men: ordförråd är en sak, språk och stil något helt annat.
NT är inte, som en vanlig slogan lyder, ”skrivet av folket, för folket, på folkets eget språk”.
Språk- och stilbildande för NT är däremot den s k Septuagintagrekiskan. Septuaginta är den grekiska översättningen av Gamla testamentet till grekiska. Denna översättning var för de första kristna deras heliga skrift.
Jag lanserade därför begreppet Mellanskiktsprosa (mellan vulgär grekiska, som vi vet mycket lite om, och klassicerande grekiska, som blev allenarådande efter ca 100 e Kr) . Mycket citerad blev en artikel som jag skrev för New Testament Studies 1975: ”What happened to NT Greek Grammar after Albert Debrunner?”. Mitt svar var: ingenting. Anledningen var att nytestamentliga forskare inte längre hade gedigna kunskaper i grekiska.
Från och med 1980-talet gled mina intressen över till sengrekisk idé- och kulturhistoria. År 1984 ledde detta till en bok på det ansedda parisförlaget Le Cerf tillsamman med min kollega René Kieffer (död; disputerade också i Uppsala 1968) under titeln ”Existence paienne (hednisk) au début du Christianisme. Présentation de textes grecs et romains”.
År 2012 gav jag ut en bok på svenska som samlade ihop de senaste årens arbete inom fältet klassisk och efterklassisk idé-, kultur- och filosofihistoria: ”När de gamla gudarna dog. Grekiskt och kristet på väg mot senantiken”. Svenska Akademien belönade år 2016 detta arbete med Johan Lundblads pris. Akademiens motivering finns att läsa på deras hemsida.
År 1993 valdes jag in i Studiorum Novi Testamenti Societas. I augusti i år är jag inbjuden av denna Societas att föreläsa i Aten över ämnet ”Philosophical Conversions. Pre-Christian Greek Experiences of Being Re-Born”.
Alltsedan 2014 har jag i sju på varandra följande nummer av tidskriften The Charles Lamb Bulletin publicerat min döda hustrus ( 13/6 2015) Margareta Eurenius Rydbecks doktorsavhandling om ”Allusion and Argument” i Charles Lamb´s Essays of Elia. Se intervju i Lunds Universitets Magasin nr 1/2017.
Skrevs in vid Lunds universitet den 1 september 1953. Avlade filosofisk ämbetsexamen 1958 och filosofie licentiatexamen i grekiska 1963 (dagen efter det Kennedy skjutits). Min lärare Albert Wifstrand dog 1964. Detta är förklaringen till att jag kom att disputera i Uppsala. Där var nämligen Jonas Palm, en elev till Wifstrand liksom jag, professor i grekiska sedan 1962.
Efter disputationen lektor i latin och grekiska vid Finnvedsskolan i Värnamo och vid Katedralskolan i Lund. Från och med 1986 universitetslektor i bibelvetenskap, särskilt grekiska, och docent i nytestamentlig filologi och Nya testamentets grekisk-romerska omvärld, vid Lunds universitet.
Jag har publicerat mig i tidskrifter (Hermes, Glotta, New Testament Studies etc) och i festskrifter ( nytestamentlikern Lars Hartman, grecisten Cajus Fabricius och latinisterna Anders Piltz och Arne Jönsson) företrädesvis inom området efterklassisk grekiska.
Min doktorsavhandling drev tesen, att det egentligen inte finns några folkliga eller vulgära drag i Nya testamentets (NT) språk. Det som i nytestamentliga grammatikor klassificeras som folklig grekiska återfinns i samtidens icke-klassicistiska sakprosa. Dessa sakprosaförfattare (farmakologer, medicinare, matematiker, astronomer, filosofer etc) skrev ingen folkligt-vulgär grekiska. På det hela taget befinner sig alltså NT:s språk och stil på en anständig grammatisk nivå. Allt detta tal om ”folkspråk” bygger på en missuppfattning av Adolf Deissmanns papyrusforskningar. Deissmann upptäckte likheter mellan papyrernas och NT:s ordförråd. Men: ordförråd är en sak, språk och stil något helt annat.
NT är inte, som en vanlig slogan lyder, ”skrivet av folket, för folket, på folkets eget språk”.
Språk- och stilbildande för NT är däremot den s k Septuagintagrekiskan. Septuaginta är den grekiska översättningen av Gamla testamentet till grekiska. Denna översättning var för de första kristna deras heliga skrift.
Jag lanserade därför begreppet Mellanskiktsprosa (mellan vulgär grekiska, som vi vet mycket lite om, och klassicerande grekiska, som blev allenarådande efter ca 100 e Kr) . Mycket citerad blev en artikel som jag skrev för New Testament Studies 1975: ”What happened to NT Greek Grammar after Albert Debrunner?”. Mitt svar var: ingenting. Anledningen var att nytestamentliga forskare inte längre hade gedigna kunskaper i grekiska.
Från och med 1980-talet gled mina intressen över till sengrekisk idé- och kulturhistoria. År 1984 ledde detta till en bok på det ansedda parisförlaget Le Cerf tillsamman med min kollega René Kieffer (död; disputerade också i Uppsala 1968) under titeln ”Existence paienne (hednisk) au début du Christianisme. Présentation de textes grecs et romains”.
År 2012 gav jag ut en bok på svenska som samlade ihop de senaste årens arbete inom fältet klassisk och efterklassisk idé-, kultur- och filosofihistoria: ”När de gamla gudarna dog. Grekiskt och kristet på väg mot senantiken”. Svenska Akademien belönade år 2016 detta arbete med Johan Lundblads pris. Akademiens motivering finns att läsa på deras hemsida.
År 1993 valdes jag in i Studiorum Novi Testamenti Societas. I augusti i år är jag inbjuden av denna Societas att föreläsa i Aten över ämnet ”Philosophical Conversions. Pre-Christian Greek Experiences of Being Re-Born”.
Alltsedan 2014 har jag i sju på varandra följande nummer av tidskriften The Charles Lamb Bulletin publicerat min döda hustrus ( 13/6 2015) Margareta Eurenius Rydbecks doktorsavhandling om ”Allusion and Argument” i Charles Lamb´s Essays of Elia. Se intervju i Lunds Universitets Magasin nr 1/2017.
Kommentarer
Skicka en kommentar