Symposium kring ämnet "Användningen av det förflutna i romersk historiografi" i mitten av januari 2018

Folk må ta anstöt av orden, men sången är riktig i sak (Hjalmar Gullberg)

I början av januari 2018 anordnar prof em Arne Jönsson och doktorand Aske Damtoft Poulsen ett tvådagarssymposion (dvs sam- och ätdrickning med vetenskapliga förtecken, med medel från fr a lundensiska fonder) över ämnet ”Användningen av det förflutna i romersk historiografi”.

Elva utländska forskare och två svenska (tre om man räknar in Aske D P själv) skall föreläsa.

Eftersom jag tidigare som den ende av lundensiska seniorforskare visat intresse för Aske D P:s forskning om ”Barbarer i de nordliga provinserna i Tacitus Annaler” trodde jag att jag skulle få en särskild inbjudan att delta för att på välkänt symposievis få lära känna dessa elva utländska forskare.

Symposiet avhålls i biskopshuset och finansieras, som sagt, till största delen av lundensiska fonder.

Men nej. Ingen inbjudan anlände, och jag skrev då ett mejl till de två organisatörerna.

Jag borde ha förstått att jag överlevt mig själv. Jag är visserligen den äldste fortfarande aktive antikforskaren i Sverige, men jag borde själv begripa – enligt mejlsvar från organisatörerna – att detta inte medför några särskilda förmåner.

Att de elva utländska forskarna möjligen skulle kunnat ha utbyte av samtal med en svensk antikforskare som var med långt innan de var födda verkar för organisatörerna inte vara en relevant synpunkt.

I mitt eget förhållande till mina föregångare inom svensk antikforskning har jag alltid verkat enligt en egentligen mycket begriplig idé som inte verkar delas av yngre forskare idag.

Nämligen : Om vi idag inte bryr oss om våra föregångare, varför skulle de som kommer efter oss bry sig om oss som lever idag?
Så har jag försökt agera visavi mina egna akademiska lärare, framför allt latinisten Bertil Axelson, grecisten Albert Wifstrand (min lärare med stort L) och antikhistorikern Krister Hanell, vars bok Das Opfer an der Ara Pacis borde vara obligatorisk lektyr för de elva till historiografisymposiet inbjudna utländska forskarna.