Med anledning av grecisten Martin Wests död

Martin West dog den 13 juli 2015. Min hustru hade dött precis 1 månad tidigare. Jag var inte i stånd att skriva en runa över West, så som jag gjort över den andre store grecisten i England, Hugh Lloyd-Jones.
Jag har publicerat två minnen av West: det ena i Medusa, det andra i Aarhusklassikernas Agora (omtryckt i Svenska Klassikerförbundets Meddelanden, när Bengt Ellenberger var redaktör).
1.
Vi satt mitt emot varandra med varsin pint of ale framför oss. Jag visste att West inte hade någon small talk (framgår också i runan). Efter en stund uthärdade jag inte tystnaden. Jag vet inte varifrån min kanske alltför personliga fråga kom. Jag frågade:
"Vad skulle du ha velat bli om du inte blivit klassisk filolog?"
Svaret kom väldigt naturligt:
"Domare i skönhetstävlingar". Beauty contests (or: competitions?) innebär ju att det rör sig om kvinnor. (Jfr Jussi som sjunger: "Uti en skog på berget Ida sågs en sommarmorgon klar trenne gudinnor häftigt strida om vem skönast av dem var. Evoe vad dock gudinnor...Martin skulle ha älskat att kreera Paris roll).
Drev West med med mig? Nej, jag tror inte det.
2.
Det var vid en konferens i Oxford. West skulle regissera några scener ur Aiskylos Perserna. Två gossar från The Perse School som kunde grekiska hade tillkallats. Jag blev vald att vara med i kören. Vi skulle göra den taktfasta inmarschen. West hade skrivit musiken och hade dessutom medfört en god vän som tillverkade dubbelflöjter och också kunde spela på en sådan.
Vi var ca 10 stycken i kören och kunde texten utantill. Wests musik + grekisk text är tryckt i Agora (och i Klass förb:s Medd).
Vad roligt det var att få vara med! Succén var formidabel.
3.
När jag skulle börja lic:a för Albert Wifstrand i grekiska höll jag i flera månader på med ett ämne som bar titeln "Barbarernas Visdom" (He ton barbaron sophia).
Det är ett uttryck som grekerna efter Alexander den Store använder för att markera att det fanns en gammal visdom i Östern som var äldre än grekernas.
Detta ämne snuddade ju vid Wests intressen för Österns reella påverkan på äldre grekisk litteratur. Se runan!
Jag fick ge upp mitt projekt, eftersom jag förstod att en nybörjares ringa beläsenhet i hellenistisk och kejsartida grekisk litteratur inte räckte till.
Det var ett riktigt beslut. Så blev jag i stället en Grammaticus Novi Testamenti.
Och efter fyra decennier också kyrkogångare i Helgeand i Lund.

Scholar of ancient Greek poetry
THEGUARDIAN.COM

Kommentarer