Hednisk sensibilitet ca 130 e Kr

På kejsar Hadrianus tid i Lugdunum (idag Lyons). Dateringen är min (bokstavstyperna etc etc).

Denna gravinskrift har följt mig i många år. Jag har aldrig själv varit i Musée Gallo-Romain i Lyons, tyvärr. Vännen Anders har föreläst i Lyons och tog då fina fotografier av stelen med denna märkliga inskrift.
För den som vill läsa den latinska texten är det bara att googla balneum Lugdunum sid 320 nr 264.
Här kommer nu min översättning, som säkert kan förbättras på mångahanda vis:

TILL DEN AVLIDNAS ANDAR

Till det eviga minnet av Blandinia Martiola, en synnerligen klanderfri flicka, som levde i 18 år, 9 månader, och 5 dagar, Pompeius Catussa, Sequansk medborgare, murare (tector), till sin hustru som ingen kan jämföras med, som var mycket god mot honom.
Hon levde med mig i 5 år, 6 månader och 18 dagar utan en antydan om räliga förebråelser.
Medan han levde ombesörjde Catussa uppsättandet av detta gravmonument, och han dedicerade det medan det fortfarande var under uppförande (sub ascia, under ascian = under verktyget, mejseln).
Du som läser detta, gå och bada i Apolo- badet (sic!), något som jag gjorde tillsammans med min hustru. O vad jag önskar att jag fotfarande (sic!) kunde göra det!

Byt ut Apolo-badet i Lugdunum mot Högevallsbadet i Londinium (Lund) och Blandinia Martiola mot Karin Margareta! Catussas och mina känslor är desamma. Tiden är ingenting. Margareta var visserligen ingen flickhustru; hon var ett år äldre än jag och tio år intellektuellt erfarnare. Fysiskt var vi oerfarna men lika redo som två nyutslagna Amaryllis.

Catussa gifte sig med en trettonårig flicka. Han var god mot henne, liksom hon var god mot honom. Först när hon blev aderton,blev hon havande. Det är en kvalificerad gissning att hon dog i barnsäng.

Requiescant in pace!